Politiker finns i alla typer av politiska system, såväl i demokratier, som enpartidiktaturer, eller auktoritära regimer som saknar politiska partier i vanlig bemärkelse. Politiker i maktställning kan således ha erövrat makten såväl genom allmänna val, som personliga utnämningar, revolutioner, statskupper, eller för den delen genom arv. I demokratiska flerpartisystem finns i praktiken alltid någon form av politisk opposition representerad i den lagstiftande församlingen, men även de utan någon form av representation eller något betydande inflytande är politiker, om de strävar efter att nå den politiska makten.
Företrädare för olika intresseorganisationer, PR-konsulter eller lobbyister anlitade av dessa, ledarskribenter eller företrädare för tankesmedjor, uppfattas vanligtvis inte som politiker trots att de kanske sysslar yrkesmässigt med åsiktsbildning. Inte heller offentliga ämbetsmän uppfattas som politiker, trots att de kan inneha betydande maktbefogenheter och även utöva inflytande på opinionen under vissa omständigheter, exempelvis som chefer för statliga ämbetsverk.
Att utöva någon av dessa roller och samtidigt agera som företrädare för ett politiskt parti skulle till och med kunna uppfattas som intresse- eller lojalitetskonflikter gentemot uppdragsgivarna, och är på det sättet också ovanligt. Däremot är det inte lika ovanligt att efter en avslutad politisk karriär finna före detta politiker i dessa närliggande sektorer, eller att politiska kandidater rekryteras därifrån likaväl som att detta sker från andra områden i samhället.
Ordet politiker kan härledas från gammalgrekiskans πολιτεια (politeía), πόλις (pólis), som betyder stadsförvaltning, stadsstat, statsskick eller "det som rör staten".
